
Korta faktaStort näringsrikt åsystem genom intensivt jordbrukslandskap till Fysingen.
I det annars artfattiga jordbrukslandskapet finns ett par objekt med relativt höga naturvärden. Tre mindre sjöar, Vivelstasjön, Ekebysjön och Kosjön, ligger uppströms i systemet. Sjöarna är delvis igenväxta. Vid sjöarna finns flera fågelarter och kräldjur. Skedand, kricka, gulärla och knipa har observerats vid Vivelstasjön. Rester av sumpskog finns kvar på ett par platser i området. Spår av bäver observerades vid inloppet till Fysingen vintern 2003.
Fisk kan troligtvis ta sig upp i vattendragen från Fysingen, men artuppgifter saknas.
Hargsån tillförs stora mängder näringsämnen från omgivande jordbruksmarker. På många sträckor odlas marken ända fram till åkanten. Detta innebär att åkrarnas näringsämnen i högre grad hamnar i ån jämfört med om det finns en så kallad kantzon mellan den odlade marken och vattendraget. Dessutom är slänterna ner till ån branta vilket gör att erosionen och därmed näringsbelastningen ökar.
Provtagning har skett månatligen mellan mars 2003 och februari 2004 på ett flertal punkter i åsystemet. Medelhalten för kväve under hela perioden uppgår till 3480 µg/l och för fosfor 45 µg/l. Detta motsvarar en transport till Fysingen på upp till 10 000 kg kväve/månad och 46 kg fosfor/månad. Den areal- specifika förlusten av kväve är hög (4.1 kg/ha och år), enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Förlusten av fosfor är måttligt hög (0,03 kg/ha och år). Den högsta uppmätta totalfosforhalten ligger på 140 µg/l och den lägsta på 10 µg/l, båda uppmätta i mars. De högsta kvävehalterna, 6800 µg/l, uppmättes i maj och de lägsta halterna, 990 µg/l, uppmättes i juli.