
Mycket näringsrik, djup sprickdalssjö med varierad natur och en storslagen landskapsbild.
Höjd över havet: 3,5 m
Avrinningsområde: 94 km2
Sjöarea: 2,71 km2
Maxdjup: 12,3 m
Medeldjup: 5,4 m
Volym: 14,3 miljoner m3
Omsättningstid: 10 månader
Totalkväve: 1121 µg/l
Totalfosfor: 89 µg/l
Sjöns stränder har omväxlande natur med ett rikt växt- och djurliv. I norr ligger Brännskogen, en urskog med över hundra år gamla, mycket grova tallar. I norr finns också den vassbevuxna Kvarnviken med strandnära naturskog och ett rikt fågelliv. En förkastningsbrant löper utmed den östra stranden på vilken Sollentunas största bestånd av alm och lind växer. Sällsynta fåglar som mindre flugsnappare och göktyta finns i området, samt
hasselsnok.
Törnskogen, också den i öster, är en vildmarksskog där häger och ormvråk trivs. Utmed den västra stranden ligger Brunkebergsåsen och Sollentunaholm med ädellövskog, ett alkärr med socklar och flera sällsynta vedsvampar. Lokalen är fågelrik med bland annat mindre hackspett, steglits, kattuggla och olika sångare. Dessutom finns olika arter av fladdermus.
Strandpromenader finns längs den västra och norra stranden och sjön är värdefull för friluftsliv med flera badplatser, kanotsport, fiske och skridskoåkning på plogad bana. Badkvaliteten är god ur hygienisk synpunkt men påverkas av återkommande algblomningar, ibland med giftiga blågrönalger. Norrvikens ligger inom Rösjökilen och sjöns östra sida utgör ett kärnområde i kilen.
Norrviken har bra fiskestränder och året om utnyttjas sjön flitigt av amatör- och sportfiskare. Dessa rapporterar fångst av abborre, gädda, mört, braxen, sutare, lake, sarv, björkna, löja, gös, ruda, ål, gers, signal-kräfta, nors och asp. Aspen är klassad som sårbar på rödlistan. Det stora bestånd av flodkräftor som fanns i sjön under 1990-talet har helt eller delvis slagits ut av olovligt inplanterad signalkräfta.
Norrviken provfiskades av Länsstyrelsen år 1997. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder är den totala mängden fisk stor och sjön har ett artrikt och diverst fisksamhälle. Andelen fiskätande fiskar är stor vilket tyder på att fiskfaunan är i balans och inte alltför påverkad av övergödning.
Sollentuna Amatörfiskeklubb ordnar varje vinter en pimpelfisketävling på sjön. Sollentunakortet gäller vid fiske och kan köpas i Turebergshusets (Sollentunas kommunalhus) reception.
Det näringsrika vattnet leder till frekventa algblomningar, syrebrist och tidvis fiskdöd. Näringstillförseln kommer framför allt från sjöarna uppströms, men mycket kommer även via tätortens dagvatten. Fram till 1969 tog sjön emot näringsrikt avloppsvatten från Jästbolaget och intilliggande bebyggelse. Sedimenten innehåller därför höga halter näringsämnen, metaller och olika oljor. Vid syrefritt tillstånd läcker näringsämnen ut från sedimenten och bidrar till övergödningen.
Säsongsmedelvärdet för totalkväve mellan åren 1997 och 2003 ligger mellan 890 och 1125 µg/l. Medelvärdet för totalfosfor under samma period varierar mellan 85 och 131 µg/l. Eftersom sjön är relativt djup bildas ett temperaturskikt under större delen av året vilket gör att syre inte kan föras ner till botten. Upp till 30 % av bottenytan är syrefri sommartid. Vissa delar av Norrvikens botten saknar djur- och växtliv på grund av giftigt svavelväte som bildas när inget syre finns att tillgå.
Algblomningarna som uppstår i sjön är ibland giftiga, om det rör sig om så kallade blågrönalger. Algblomningar har förekommit i sjön under mycket lång tid. Mellan 1947 och 1967 gjordes försök att minska dessa genom att behandla sjön med kopparsulfat. Behandlingen misslyckades och bidrog istället till att både vattenmassan och sedimenten innehåller höga halter koppar. Koppar är en metall som för många organismer är giftig om den förekommer i större mängder.