Vattendrag och sjöar - Oxundaån

Oxundasjöns och hela sjösystemets förbindelse med Mälaren.

Natur-, frilufts- och kulturhistoriska värden

Runsahalvön väster om ån är ett välbesökt utflyktsmål och klassat som riksintresse för kulturminnesvården. Området domineras av en höjdplatå. På halvön finns ett gammalt kulturlandskap med slott, skeppssättning och fornborg.

Naturen är varierad med hagmarker, torrängar och höga ädellövskogsbevuxna bergsbranter med intressant flora. Den korta åsträckan utnyttjas flitigt av sportfiskare.

Oxundaån mynnar ut i Rosersbergsviken och förbinder därmed hela sjösystemets med Mälaren. Ån utgör ett regionalt referensvattendrag som Länsstyrelsen har tagit prover i sedan 1960-talet. Vattenkvaliteten är därför väl dokumenterad i ån.

Fiske

Den rödlistade aspen finns i Oxundaån. Abborre, braxen, gädda, mört, gös, björkna, gers, löja, sarv, ruda, sutare, ål och lake finns i Väsbyån och dessa arter finns därför troligtvis även i Oxundaån. På våren passerar norsen genom ån på sin väg till Väsbyån, där den leker.

Miljötillstånd

Höga halter näringsämnen från hela sjösystemet belastar ån. Under 10-årsperioden (1992-2002) har de igenomsnitt högsta halterna näringsämnen uppmätts (vid utloppet) i oktober månad. Totalfosforhalterna i oktober varierar under perioden mellan 59 och 129 µg/l. Halterna totalkväve ligger mellan 563 och 1406 µg/l. Räknat i ton släpps under samma tidsperiod årligen mellan 1,4 och 4,0 ton fosfor och 31 och 117 ton kväve ut i Mälaren från Oxundaån. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder är förlusterna av fosfor måttligt höga, på gränsen till höga. Förlusterna av kväve är, undantaget ett år, måttligt höga.

Åtgärder

Behovet av åtgärder kring Oxundaån utreds och utredningen beräknas vara klar sommaren 2005.

Till andra sjöar