Vattendrag och sjöar - Ravalen

Näringsrik, grund slättsjö med rik flora och fauna och höga naturveten-skapliga värden.

Korta fakta

Höjd över havet: 9,5 m
Avrinningsområde: 5 km2
Sjöarea: 0,36 km2
Maxdjup: 2,5 m
Medeldjup: 1 m
Volym: 0,36 miljoner m3
Omsättningstid: 4,6 månader
Totalkväve: 823 µg/l
Totalfosfor: 22 µg/l

Natur-, frilufts- och kulturhistoriska värden

Ravalen är Sollentunas bästa fågelsjö. I vassarna häckar bland annat brun kärrhök, vigg, sothöna, brunand, rörhöna, skäggdopping, sävsparv, säv- och rörsångare. Sjön är en bra matplats för fiskgjuse, fisktärna och häger. I sydväst finns en betad strandäng där vadare trivs och i strandskogen håller rosenfink, näktergal, mindre hackspett och gärdsmyg till.

Grod- och kräldjur trivs vid Ravalens stränder. Där hittar man också ovanligare växter som jättestarr, slokstarr och sjöranunkel. Sjön har stora naturvetenskapliga värden och Naturskolan på Järvafältet använder sjön som exkursionslokal.

Ravalen har två badplatser och badkvaliteten är god. Strandpromenad och motionsspår finns anlagda runt sjön. Vintertid nyttjas sjön för skridskoåkning. En del fiske förekommer. Eftersom Ravalen är en källsjö är dess vattenkvalitet särskilt betydelsefull för nedströms liggande sjöar. Delar av sjön ligger i naturreservatet Järvafältet. Järvafältet som utgör en värdekärna i Järvakilen.

Fiske

Fiske förekommer både sommar- och vintertid. Sjöns successiva igenväxning och återkommande perioder med syrebrist begränsar dock möjligheten att fiska. De fiskarter som är kända i sjön är gädda, abborre, mört, sutare och ruda.

Sollentunakortet gäller vid fiske och kan köpas i receptionen i Turebergshuset (Sollentunas kommunalhus).

Miljötillstånd

I sjön sker en naturligt snabb igenväxning som påskyndas av att näringstillförseln är stor från jordbruksmark, dagvatten från närliggande bostadsområden, E4:an och Häggviksleden. Detta trots att väl fungerande dagvattendammar har anlagts för att ta hand om vägvattnet. Sjöns ringa djup bidrar också till den snabba igenväxningen. Under åren 1995 till 2004 uppmättes halterna totalkväve i sjön till mellan 636 och 980 µg/l. Totalfosforhalterna låg mellan 12 och 47 µg/l.

Vattenväxter som vattenaloe, bladvass, gul och vit näckros dominerar vegetationen vilket gör att algproduktionen hämmas och sjön har ett klart vatten. Syretillgången i vattnet sommartid är god men på grund av sjöns ringa volym kan syrebrist, och därmed fiskdöd, uppstå på vintern vid isläggning.

Åtgärder

• Vattenrening sker genom en anlagd våtmark och damm vid det södra inloppet.
• Tre dammar samt en översilningsyta finns anlagda intill E4:an vid Häggviks trafikplats för att ta hand om dagvatten från Häggviksleden och E4:an.
• Rening av dagvatten sker i Pommerndammarna öster om sjön.
• En markbädd har anlagts vid bostadsområdet Ravalns- hagen för att ta hand om områdets dagvatten. Bädden förlänger uppehållstiden och renar därmed vattnet innan det rinner ut i sjön.
• Vattennivån har höjts genom ett dämme vid utloppet av sjön för att förhindra igenväxning, syrebrist vinter- tid och samtidigt öka möjligheterna för biologisk mångfald.
• Vegetationsröjning har gjorts vid två tillfällen under 1990-talet.

Till andra sjöar