Vattendrag och sjöar - Vallentunasjön

Mycket näringsrik, grund slättsjö med rik fauna i kulturminnesrikt skogs- och jordbrukslandskap.

Korta fakta

Höjd över havet: 7 m
Avrinningsområde: 50,1 km2
Sjöarea: 6,1 km2
Maxdjup: 5,4 m
Medeldjup: 2,7 m
Volym: 15,4 miljoner m3
Omsättningstid: 2 år
Totalkväve: 1767 µg/l
Totalfosfor: 93 µg/l

Natur-, frilufts- och kulturhistoriska värden

Sjön hyser ett rikt fågelliv med arter som sothöna, gräsand, skäggdopping, fiskgjuse, säv- och rörsångare samt en mängd småfåglar. Fiskfaunan är rik med ett dussin arter.

Vallentunasjön utnyttjas aktivt för sportfiske. Norra änden av sjön är naturreservat. Längs Vallentunasjöns södra strand ligger ett välbesökt hagmarksområde med naturbetesmarker och skogsdungar. Roslagsleden passerar genom området. Landskapet längs med sjöns västra sida, Skålhamravägen, bär spår av bosättningar ända från järnåldern och området är av riksintresse för kulturminnesvård.

Vallentunasjöns omnejd hör till Sveriges mest runstenstäta område och vittnar om traktens inflytelserika ätter under vikingatiden. Jarlabankes bro och Arkels tingstad på östra sidan av sjön är betydelsefulla lämningar tillsammans med området runt Vallentuna kyrka i norr, där en mängd olika runinskrifter finns samlade. En mindre badplats finns vid Nygårds camping.

Badvattenkvaliteten är god med undantag för återkommande perioder med kraftig algblomning. Vintertid plogas sjön för skridskoåkning. Vallentunasjön ligger inom en av Rösjökilens värdekärnor.

Fiske

Vallentunasjön är ett av länets bästa gösvatten. Åren 2000 och 2002 planterades 4000 gösyngel ut i sjön. Även ål har satts ut vid två tillfällen. Förutom dessa arter finns abborre, gädda, lake, mört, braxen ruda, sarv, benlöja, gers, karp och signalkräfta. De två senare är inplanterade. Små restbestånd av flodkräfta observerades senast 1999. Vallentunasjön har provfiskats av Uppsala universitet sex gånger mellan åren 1985 och 1997 och fiskades på uppdrag av Oxundaprojektet 2004. Provfiskena visar att sjön innehåller ett stort antal fisk med en hög biomassa. Detta tillsammans med att andelen karpfiskar är stor tyder på att fiskfaunan är påverkad av den höga halten näringsämnen i sjön. Dessutom har antalet könsmogen rovfisk minskat i antal vilket kan leda till att rovfiskarna minskar i antal medan karpfisk ökar.

Bland annat Vallentuna Fiskevårdsförening, Vallentuna Sportfiskeklubb och Täby Fiskevårdsförening fiskar i sjön.

Fiskekort kan köpas på Vallentunas fritidskontor och på Föreningsgården i Täby Centrum, telefon 08-768 00 55. Sommartid säljs kortet även på Kvarnbadet.

Miljötillstånd

Vallentunasjön är mycket näringsrik. Hög tillförsel av näringsämnen, framför allt fosfor, sker från omkringliggande jordbruksmarker, dagvatten, enskilda avlopp och tidvis bräddat avloppsvatten. Tidigare släpptes även avloppsvatten från Vallentuna centrum och Täby Kyrkby orenat ut i sjön innan systemet anslöts till Käppala reningsverk. Mycket näring har därför lagrats i sedimenten. Dessa frigörs när vattenmassan blandas om och det näringsrika vattnet bidrar till en utbredd vattenvegetation och algblomningar, ibland med så kallade blågröna alger som kan vara giftiga.

God omblandning gör dock att botten inte drabbas av syrebrist trots den stora mängden organiskt material som ska brytas ner. Mellan åren 1994 och 2004 har medelvärdena av totalkväve i augusti varierat mellan ca 2500 och 1300 µg/l. Fosforhalterna under samma period har varierat mellan ca 80 och 160 µg/l.

Åtgärder

• Utredningar för att spåra potentiella punktkällor runt sjön gjordes 2001 och 2002. Fortsatt undersökning av närsaltsutsläpp och påverkan från enskilda avlopp pågår i området.
• Möjlighet att förhindra utläckage av näringsämnen från sjöns sediment utreds för närvarande.
• Åtgärd mot de bräddningar som gör att avloppsvatten orenat rinner ut i Vallentunasjön pågår.
• Planering pågår för utbyggnad av dammar som ska rena vatten från centrumbebyggelse och trafikplats i Vallentuna Centrum.
• Dammar, våtmarker och översilningsytor vid Täby kyrkby och Visinge för rening av områdenas dagvatten planeras.
• Vid Lövbrunna diskuteras anläggande av dagvattendammar i samband med planläggning 2005.
• Damm för sedimentering av dagvatten från nordöstra Kyrkbyn och delar av Arningevägen har anlagts norr om Skogberga.
• Skyddszoner har anlagts intill större åkerdiken som rinner ut i Vallentunasjön via Karbyån.
• I Vallatorp och vid Myrängen har dagvattendammar anlagts 2003. Översilning och dagvattendamm planerasvid Jarlabankes bro.

Till andra sjöar